Logo DSV

Lär dig mer om gaser och varför de anses vara farligt gods vid transport

Klass 2 Gaser

Gaser hanteras oftast under tryck för att minska volymen och därmed spara utrymme vid transport och lagring.

Själva trycket skapar en fara om det frigörs plötsligt. Trycket försvinner aldrig, till skillnad från värme, som överförs till eller från omgivningen tills en enhetlig temperatur råder.

Kraften i en högtrycksgasflaska kan vara mycket stor. Om luftcylindern i ett andningsset skars av i båda ändar och sedan skars i längdriktningen och rullades ut platt, kan arean bli 50 cm x 40 cm = 2000 cm2. Det inre lufttrycket kan vara så högt som 200 kg per cm², och den totala kraften som försöker ta sig genom cylinderväggen skulle bli 400 ton.

Om en cylinderventil slås av koncentreras den utgående gasen till en kraftfull stråle som gör att cylindern lyfter som en raket, vilket kan orsaka allvarliga skador.

De flesta gaser är tyngre än luft. De kan orsaka kvävning om de trängs undan eller blandas med luft i trånga utrymmen.

Att applicera tryck på gaser minskar volymen, men om gasen förvandlas till vätska under tryck minskar volymen mycket mer, flera hundra gånger. Vissa gaser flyter under tryck vid normala temperaturer, t.ex. flytande petroleumgaser, klor, ammoniak. Men en del, de permanenta gaserna, kommer bara att bli flytande om de också kyls ner till mycket låga (kritiska) temperaturer, t.ex. så lågt som - 269° C för flytande helium.

Andra gaser, utöver helium, som blir flytande vid nedkylning är syre, kväve, väte, helium, neon och argon. När de väl är flytande måste de förvaras i speciellt kraftigt isolerade behållare för att förhindra temperaturökningar. Den extrema kylan skapar helt klart en fara om kall metall oavsiktligt berörs utan skydd. Dessutom skapar ett läckage av mycket kall gas en risk för syrebrist eller direkta skador på lungorna vid inandning.

Hittills har vi bara beskrivit fysiska faror. Men gaser medför också kemiska faror, t.ex. brandfarliga gaser som butan, acetylen och giftiga gaser som klor och ammoniak. Klassen har därför tre underklasser:

Klass 2.1

Brandfarliga gaser

Klass 2.2

Ej brandfarliga gaser, ej giftiga gaser

Klass 2.3

Giftiga gaser

Trots dessa definitioner kan rent syre i klass 2.2 vara mycket farligt, eftersom det reagerar lätt med kolväte eller annat brännbart material och antänds snabbt. Ventiler i syrgasledningar måste vara fettfria. Kom ihåg explosionen, som kunde blivit katastrofal, på raketen Apollo 13 under dess väg till månen på 1970-talet.

Frågor?

Våra experter finns på plats för att besvara dina frågor